Vad är Wu Ming, vart kommer det ifrån, vad vill det, vad gör det.


1. Luther Blissett Project (1994-99)


Luther Blissetts ansikte. Gjort 1994 av Andrea Alberti och Edi Bianco, som blandade några 30- och 40-tal fotografier (WM1 far förfäder och diverse släktingar) – Klicka på kortet om du vill ladda ner det med hög definition (jpg + zip, 500 dpi, 940 kb)

“Luther Blissett” är ett fler-bruks pseudonym , en “öppen identitet” tagen och delad mellan hundratals hackers, propagandaskapare och kulturarbetare i flera länder sedan sommaren 1994.
Av okänd anledning är namnet lånat från en brittisk fotballspelare av väst-indisk ursprung.
Det s k Luther Blissett Projectet (ett mera organiserat nätverk inom den öppna församlingen som använder pseudonymen) har under 1994-1999 i Italien blivit mycket känd och lyckats skapa myten om en sort “populär hjälte”, en informationsålderns Robin Hood som hånar, sprider falska nyheter till media, samordnar avvikande solidaritätskampanjer till oskildiga förtryckta osv.
Romanen Q skrevs under 1996-98 av fyra LBP medlemar i Bologna gruppen, och blev publicerat av Einaudi i Mars 1999. Under åren som följer blir den översatt till engelska, spanska, tyska, holländska, franska, brasiliansk-portugesiska, danska och grekiska.
De fyra författare av Q kom den 6:e Mars 1999 ut [*] med en intervju i dagtidningen La Repubblica. Där säger de att “våran äkta namn är helt oviktiga såsom våra privata liv. Vi är gruppen som skrev Q, men samtidigt står vi fär mindre än 0.04% av Luther Blissett Project".
Bortsätt från den komplicerade storyn och denna allegoriska värde noteras boken också pga att den är publicerad med ett slag “copyleft” uttryck. Det kan förvåna bara dem som inte vet att den praktiska kritiken mot intellekt-ägandet är en grundsten för LBP.
December 1999 tar den “femåriga planen” av LBP slut. Alla veteranmedlemar (som varit med ända sedan 1994) gör en Seppuku, ett symboliskt japanskt rituällt självmord.
Slutet av LBP betyder inte slutet av pseudonymen som fortsätter att bli använd av flera personer i olika länder.
För att veta mera om Luther Blissett och Luther Blissett Project: www.lutherblissett.net

[*] I och för sig, Roberto Bui använder då en till pseudonym ("Fabrizio P. Belletati"), som skapar en till identitäts paradox.


2. Wu Ming
(efter 2000)

Januari 2000 tillkommer en man i författargruppen som skrev Q, och det nya bandet tar namnet Wu Ming ("anonym" på mandarin kinesiska).
Gruppnamnet antyder på ett stöd till dissidentrörelse och en vägran att ta på sig rollen som författarstjärna. De fem författarnas identiteter är inte hemliga, men vi tycker bara att våra verk är viktigare än våra livsantekningar eller ansikten. Varje Wu Ming medlem har ett “konstnamn” gjort av gruppinitialer och ett nummer som beror på efternamnets alfabetiska ordning.
Kollektivet har ändå från början skapat både romaner och icke-fiction verk. Det mäst krävande av alla är utan tviväl 54, en roman med ett tiotal personer (inklusive skådespelaren Cary Grant), också översatt till många språk. Från romanen, den italienska gruppen Yo Yo Mundi har givit ut en CD skiva med både musik och läsningar av teater skådespelaren Marco Baliani, Giuseppe Cederna e Fabrizio Pagella (Il Manifesto/Mescal, 2004)
Under 2004 kom två solo-romaner ut (en av Wu Ming 2 och en annan av Wu Ming 1), och det är inte första gången: under 2001 hade Wu Ming 5 publicerat en roman som heter Havana Glam.
Under hösten 2004 släpps en långfilm som heter Lavorare con lentezza (Att arbeta långsamt) av regissör Guido Chiesa, som talar om 1977-rörelsen i Bologna, manus skrevs av Guido Chiesa själv och Wu Ming.
Våra åsikter om copyright, våra experiment med kollektivt författarskap, våra nyhetsbrev (Giap och Nandropausa) och, sist men inte minst, våra hundratals träffar med läsare i hela Italien och utomlands, har tillgjord Wu Ming till vad den är idag, vad den nu än är.

Riccardo Pedrini = Wu Ming 5; Federico Guglielmi = Wu Ming 4; Luca Di Meo = Wu Ming 3; Giovanni Cattabriga = Wu Ming 2; Roberto Bui = Wu Ming 1

Bibliografi

Q (Einaudi, Turin 1999 - Mondadori, Barcelona 2000 - Seuil, Paris 2001 (title: L'Oeil de Carafa) - Wereldbibliotheek, Amsterdam 2001 - Hovedland, Jøbjerg 2001 - Travlos, Athen 2001 - Piper, München 2002 - Conrad, São Paulo 2002 - Heinemann, London 2003 - Harcourt, New York 2004)
Asce di guerra [Krigets axar] (skriven med Vitaliano Ravagli, Tropea, Milan 2000)
Havana Glam (Wu Ming 5s solist roman, Fanucci, Rome 2001)
54 (Einaudi, Turin 2002 - Mondadori, Madrid 2003 - Vassallucci, Amsterdam 2003)
Esta revolución no tiene rostro [Denna revolution är ansiktslös] (Samling av artiklar, berättelser och diverse skrift, Acuarela, Madrid 2002)
Giap! (Samling av artiklar, berättelser och diverse skrift, Einaudi, Turin 2003)
Guerra agli umani [Krig på humaner] (Wu Ming2s solist roman, Einaudi, Turin 2004)


NOTES FOR
A DECLARATION OF THE
RIGHTS AND RESPONSIBILITIES
OF STORY-TELLERS

På Svenska också

Sist uppdaterat: 30 mars 2004
Svensk översättning: Monica Mazzitelli


back to main menu